Hon Fick Som Hon Ville

(Anders Glenmark)

Den 3:e november!

SÐµ bÑ†rjade brevet

Som jag fann i fÑ†rrgÐµr

Ska det vÐ´xa, som jag anat

Till en vÐ´lbekant mardrÑ†m

En fÑ†rtvivlan omsluter mig

FÑ†r hon fick som hon ville...

Oktober

SÐµ plÑ†tslig och kylig

DÐµ frosten just besegrat natten

Kanske var det promenaden

Vid havet

I obarmhÐ´rtig storm

Som samlade mig

StÐ´rkte mig, Ð´rde mig

Men hon fick som hon ville...

Ser jag dig

I Ð´rheten av den kvinnan igen

Kan jag fÑ†rsÐ´kra dig

Aldrig mer

DÐµ har du fÐµtt se det sista av mig

Jag stÐµr fÑ†r varenda ord

Det Ð´r allt jag vill ha sagt

Jag kunde vaÒ‘trogen den tanken

Att vi Ð´r skapta fÑ†r varandra

Men jag vaknar i en tomhet

Ibland lika kall

Som blÐµ novemberdag utanfÑ†r

Tycker du att det Ð´r bra?

Fick du som du ville?

Ser jag dig

I Ð´rheten av den kvinnan igen

Kan jag fÑ†rsÐ´kra dig

Aldrig mer

DÐµ har du fÐµtt se det sista av mig

Jag stÐµr fÑ†r varenda ord

Det Ð´r allt jag vill ha sagt

VarfÑ†r se sÐµ sÐµrad ut

Kanske du inte alls rÐ´knat med

Att se mig ta ett tufft beslut

Ð”ven om allt kommer ut

FÑ†r mig Ð´r ett slut

En bÑ†rjan igen

PÐµ Ðµgot nytt

Med eller utan dig

Ser jag dig

I Ð´rheten av den kvinnan igen

Kan jag fÑ†rsÐ´kra dig

Aldrig mer

DÐµ har du fÐµtt se det sista av mig

Jag stÐµr fÑ†r varenda ord

Det Ð´r allt jag vill ha sagt