Som ett djupt vral fran ett avgrund av hat.
De glömdas själar steg, en för en, man för man, döda utan fred.
Tog till vapen, tog till sköld, ett hav av illvillig dödlös man.
Hatets och sotens arme.
De fann min väg de springa min skog.
Under manens röda glöd.
Jag slog dem ner vag för vag, inga själar i ro.
Ett spjut ej räckte till denna kamp.
Korpbröder hört nu klingors spel.
Snart himmelen täcktes av brödar mina.
En kamp det blev, en sista gang.
Brödrarna stod där sida vid sida.
Himmelen danade, en väldig sang.
Korpnäbb och klinga da tog sin föda.
De stred till seger för en slutlig ära.
Ty denne seger ä korpen bära.
En kamp det blev, en sista gang.
Brödrarna stod där sida vid sida.
...?
En kamp det blev, en sista gang.
Brödrarna stod där sida vid sida.
Himmelen danade, en väldig sang.
Korpnäbb och klinga da tog sin föda.