Stureplan

Nu vaknar en ensam liten man

Han Ð´r trÑ†tt och han vill sova

men han gÑ†r sÐµ gott han kan

Han knyter sin slips och dricker sin choklad

Han Ð´r pÐµ vÐ´g till sitt jobb och dÐ´r trivs han inte bra

Men i vagnen pÐµ vÐ´g mot Stureplan

sitter hon mitt emot honom varje dag

Han tÐ´nker pÐµ henne natt som dag

Kvinnan pÐµ vÐ´g mot Stureplan

Han ser pÐµ henne genom fÑ†nstrets spegelbild

Han tittar i smyg sÐµ hon mÐ´rker ingenting

Han tÐ´nker:

"VarfÑ†r frÐµga Ð´r jag fruktar hennes svar?"

"VarfÑ†r stÑ†ra Ð´r vÐµr fÐ´rd Ð´r underbar?"

Och i vagnen pÐµ vÐ´g mot Stureplan

sitter han mitt emot henne varje dag

Han tÐ´nker pÐµ henne natt som dag

Kvinnan pÐµ vÐ´g mot Stureplan

Och det Ð´r hon som gÑ†r livet vackrare

Det Ð´r hon som gÑ†r fÐ´rden kortare

Det Ð´r hon hon hon

Ja, det Ð´r hon

Hon hon hon

Ja, det Ð´r hon

Han gÐµr in pÐµ sitt rum och knÐ´pper pÐµ sin skÐ´rm

Ser alla blanketter som ska behandlas innan fem

Men i tankarna flyr han till Stureplan

Han gÐµr av hon gÐµr av vid Stureplan

Folk vÐ´nder sig om Ð´r de gÐµr hand i hand

Man och kvinna har funnit varann

Och det Ð´r hon som gÑ†r livet vackrare

Det Ð´r hon som gÑ†r fÐ´rden kortare

Det Ð´r hon hon hon

Ja, det Ð´r hon

Hon hon hon

Ja, det Ð´r hon

Ja, det Ð´r hon