Tårarna

Jakob Hellman
Hon föll i för samma gamla törst,
huvudstupa hjärtat först.
Där gick han hem,
hem igen med
allt han hade med sej är han kom.
Och om man ser på henne så
ler hon åt allt ä så länge.
Jag sa: "Städa upp och vädra ut,
allt är över allt tar slut."
Där gick han hem
igen
men hon min vä,
hon är mellan väggarna som undrar:
"Var är han å'nstans då."
Tårarna,
snart kommer tårarna. Tårarna,
snart kommer tårarna.
Stora tårar rinner nerför kinderna och ner i knät.
Det är hon och hennes bästa vä
som stannar kvar i allafall,
är alla andra gick.
Fast hon inte fick.
Fall inte i för all din törst,
man måste tänka först.
Fall inte i för allt i världen,
jag har inte tid att
vända mej och se, för allt jag säger
blir fel ändå.