på hinnan inatt
ett torg gömt i mörker och dimma
röken frå tunga fabriker
och kyrkklockors slag i en vaggande timma
vi reste till Kraków
till en stad som ville klara sig själv
och som rest sig ur sin sorg
till nyrika gators och ansatta torg
i parken runt stan
går tankarna lugna och fria
vinden förlorar sin färg
och skyltarna tänks bakom S:ta Maria
jag släpper din hand
för ett helt vanligt återfall
för att få åt förstört
det var fel som jag sa, det är sant som du hört
kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
min helande tröst
här vänder sig skyn
till den som kan tro genom tegel
jag droppar en krona frå bron
och önskar mot flodens vibrerande spegel
i reste mig upp
och jag lämnar en börda därhä
i en främmande stad
ånting har sin början, men jag vet inte vad
kära vänner...
bland katolska kyrkor i Kraków
och judiska, fallna kvarter
i högerns paradmarscher uppåt
i slocknande vintrar och vårar
i kommande sommar och höst
kära vänner i ljus och i mörker
i växlande väster och öst
är ni alltid mitt hopp och min helande tröst
min helande tröst